En resa i kaffeland...

For 10 ar sedan var har en skylt om att inte sla barn.

Nu bjuds det ut billiga och vackra kvinnor.

Att vakna upp i kaffeland ar inte fel.
Hotellet ser brackligt ut med sina tre vaningar men haller under bagge natter jag sover dar.
Men jag hor grannen muttra.
Pa madridspanska.

Hallonen till frukost ar markliga.
Smaklosa.
Tills de blandas med bananen.
Da blir det helt plotsligt smak.

Jubrick har eget rum pa hotellet.
Men han ar inte hemma.

Ut till barn.
Barn som pratar.
Barn som viftar med armarna.

Det blev ett brandtal om att barn inte ska luras till att anvanda droger.

Armarna rackte inte riktigt till.

Sedan blev det lunch hos Dona Maria Felix.
Hon hade fyllt en hel gryta.

Sedan var det dags for civilforsvaret att visa upp vad de hade lart folk.

Sjukskoterskan Raquel hade tagit pa sig finstrumporna.
De holl sig vita under hela eftermiddagen.

Barnen ovade pa att ta hand om  sar fyllda med ketchup.

Och sar i skallen.

Och sar i magen.

Och sedan var det dags for civilforsvaret att visa livraddning efter oversvamningar.

De hittade en som latsades vara halvdrunknad.

Och utsikten fran tradet blev battre an fran bron.

Tills civilforsvaret kom brakandes.

Vid det har laget hade syster Raquel gett upp.

Liksom barnen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback