Det blåser kallt på Dundrets topp...

...där kan man inte stanna länge.

Men utsikten ar vacker.

Och langst bort ar det nagot mystiskt.
Som en hagring av nagot slag.
Eller en snotackt sjo.

Det blaser over ytan.

Det kommer en flock renar mot mig vid Harsprånget.
De är fullt upptagna av att prata med varandra så de ser mig inte.
Först.
Men sen stannar en av dem till i steget, flämtar till och så springer de alla iväg.

Älvravinen är djup.
Tom på vatten.

Det dog 8 stycken när de byggde dammen.

Äter på Gästgiveriet i Vuollerim.
Det är som i Grekland.
När jag tvekar om matvalet - strömmingsflundra eller kassler så ombeds jag följa med och så lyfts det på locken.
Senare vill en av servitriserna nyfiket veta om jag är på genomresa.
Jag jakar.
Hon avbryter samtalet när hon upptäcker att hon har mat i sin förklädesficka.
Min syster tror att hela Vuollerim kryllar av folk fran sekten Verklighetens Center.
Jag undrar om det ingar i sektens tro att bara mat i forkladesfickor.

Kommentarer
Postat av: syd

Vad snackade renarna om?

2008-05-28 @ 09:42:34
Postat av: Hans

sommarmodet.

2008-05-28 @ 09:43:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: