guero

Missnoje med chefer.
Standig story.
Inget nytt.
Vem ar nagonsin nojd med sin chef?
Vem vill inte ha nagot mer av si n chef an vad han/hon far?
En gang for langesen.
Ett mote.
400 personer i ett rum.
Tylosand tror jag rummet lag i.
-"Vem av er ar nojda med er chef?"
Tva hander racks upp.
Deras chef hade precis stallt fragan.
Det ar sa.
Mamma hade kunnat vara en battre mamma.
Pappa hade kunnat vara en battre pappa.
Chefen hade kunnat vara en battre chef.
Min chef ser mig inte.
Min fru forstar mig inte.
Trost.
Ilska.
Vrede.
Hopp.
Langtan.

Ska en chef vara expert pa amnesomradet han/hon chefar for eller vara en expert pa att vara chef?
Varfor ska polischefen vara expert pa polisiara fragor?
Ar inte poliserna experter pa det?
Sa sluta drom om den perfekte chefen.
Alla anstallda ar individer.
Var och en med en drom om hur en chef ska vara.
Alla med en drom om en kramande mamma och en ryggdunkande pappa.
Drom.
Langtan.
En polis som vill bli sedd.
Och uppskattad.


Nu vet jag vad den chefen har pysslat med i skymundan.
1000 nya forskartjanster.
Rund och fin siffra.
Host harkel.

Trackback-URL för detta inlägg: